Veteran

Jag insåg just hur illa jag egentligen trivs på mitt jobb. Tidigare i veckan besökte jag ett Veterans Hospital i West Roxbury och det var ju egentligen ganska trist: långa sjukhuskorridorer, slitet, instängt och en hel del sjuka människor (patienter alltså). Och det är väl inte dom mest välbeställda eller välfungerande människorna som hamnar i just Veterans Affairs-systemet.

Men jag var alltså ditskickad för att kolla på en teknik som vi vill använda i ett forskningsprojekt, nämligen  att kolla på flödet av kalcium inuti levande celler. Egentligen ganska coolt, men jag är ofta lite skeptisk att man kollar på enstaka celler och försöker hävda att det allmängiltigt. Men bland dessa sjukhuskorridorer, i ett litet stökigt labb så hade jag de bästa vetenskapliga diskussionerna på evigheter! I den gruppen verkade dom ärligt intresserade, ställde frågor, kom med förslag. Som det ska vara alltså! Varför finns inte detta närmare mig, jag jobbar ju ändå mitt i det som som påstås vara intellektets epicentrum! Varför var jag tvungen att åka ut till ett sketet VA hospital i regnet och mörkret, för att hitta det som borde finnas i överflöd runt mig, hela tiden?

Annonser

Taggar:,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: